Skanneloppet - moll återigen

Då var det dags för Skanneloppet, starten skulle gå redan 10.08, så jag fick käka frukost kl 05.10 . Två koppar kaffe, havregrynsgröt och två smörgåsar. Sedan hade jag lite tid innan jag behövde åka ner till stationen och ta pågatåget till Åstorp. Funderade på att ta det lugnt i början, för jag visste att det skulle vara en rejäl stigning runt 6 - 7 km. Bättre att ha kraft till detta, och jag kom inte riktigt ihåg banan, sist jag sprang här var 1983. En station bort ifrån Klippan, men det tar en bra stund, för tåget får vänta på mötande tåg. Enkelspår på stort sett hela banan mellan Helsingborg och Kristianstad.

När tåget kom, så var det mitt favorittågset, namligen Kal P. Dal. Alltid roligt att åka med detta tåg, då man har vuxit upp med Kal och hans musik. Förövrigt så hade hans mossa, en affär precis när man kommer in i Åkarp från Lommahållet. Numerar är det en pizzeria i dessa lokaler. Kal dog alldeles för tidigt. Karl Ljunggren tror jag var hans riktiga namn, jag orkar inte googla på detta, ler!

Skönt att se att de har fixat till tåget igen, då det var vandaliserat, precis som många andra tåg.

Väl framme i Åstorp, så var det en kvarts promenad bort till Tingvallen, en danspalats som ligger precis på sluttningen av Söderåsen. För övrigt har jag varit här och buggat, när Blåa Skor (i Kvidinge) har haft avslutningar. Rekommenderar starkt att gå en kurs om man inte har gjort det tidigare.

Herrarna bytar om i tält, uppvärmt och fint. Fina stolar som man kan sitta i under tiden. Helt ok. Enda problemet var att kläderna blev väldigt fuktiga här inne.

För de som gillade det mer burdusa, så fanns det även gamla militärlådor att sitta på. Kanske för att få flashback från ungdomens glada tider. Inget för mig, så jag la beslag på stolen längst in. Duschen efteråt, var utomhus, riktigt uppiggande.

Värmde upp lite, dvs som vanligt från målet och 1 - 1,5 km på banan. Tycker om att veta hur det ser ut när man kommer fram till målet och målgången. Sista biten, dvs några 100 meter innan målgång finns en svårighet, väldigt tvär kurva i en väldigt brant nedförslut. Man hade t om satt upp en varningskylt om detta. Gäller att testa innan loppet har startat. T om när man sprang i måttligt tempo, var det svårt att svänga runt.

Obligatoriska toabesök, fick bli inne på danspalatset, lite krav får man ha, eller hur. Förvånat hur många löpare som blir nödiga och behöver besöka avträdet, innan ett lopp.

Som tur var så fungerade allting perfekt och det fanns dessutom dassapapper till alla. Eftersom jag har råkat ut för att just pappret har tagit slut, så har jag alltid med mig en rulle i min väska.

Efter uppvärmningen så träffade jag på Carl-Magnus Bergh (CM som jag har skrivit om i några inlägg) samt Bengt Karlsson, som jag brukar springa med här i Klippan. CM kände igen mig, det var ju ett tag sedan, vi kom fram till att det var styvt 23 år sedan sist. CM har lagt på sig lite, ler! Bengt är en riktig krutgubbe, efter loppet så hämtade han ut sin plakett för 30 st starter i loppet.

Här nedan står "gubbarna", löpare har en tendens att få något i ansiktet, när det börjar bli vinter. Asg. CM i klassisk röd Heleneholm overall.

Jag har några år tillgodo, så mitt är lite mer fjunigt.

Nu till loppet, första kilometern gick hyfsat, hade ungefär den tiden jag hade tänkt mig, kanske lite snabbare då Anna Hull stod och heja på mig. Sprang lite snabbare fram till 6 km, backen upp var inte så farlig, kanske lite högre än de vi har i skogarna häromkring. När jag skulle växla tempo, så var det tvärstopp. Benen ville inte, pulsen var inte oroväckande hög, utan det är nog så att Markusloppet fortfarande sitter i benen. På ett ställe gick vägen över ett betfält, precis tagit upp betorna och dessutom kom det en rejäl skur, ja ni kan tänka er själv hur det såg ut. Blev lite a la Tjurruset. Stellan kom som ett jehu, ropade heja heja som vanligt, ler! Försökte hänga på, men det var som om han körde GT3:an och jag körde 745, dvs han försvann.

På slutet kom Gert Sjökvist, han sprang korta banan, försökte få liv i mig, så vi forsade ner för slänten som ett par självmorspiloter. Men ner kom vi och i mål. Jag lyckades pricka 80.00 exakt. Dvs 4 minuter över min måltid, ca 4.45 i snitt ungefär. Bilden ovan finns banprofilen, och här nedanför pulsen. Lyckades hålla pulsen bra, klarade backarna relativt bra.

Har varit mycket flitig i mina tåhävningar, under veckan. Så smärtan i fötterna var borta i morse, fick lite ont på slutet, framförallt under vänster fotsula. Ingen hälsporre, jag tror bara att den är överansträngd. Inga andra krämpor, än att självförtroendet fick ytterligare lite stryk.

Hade trevligt samtal med Gert, när vi gick ner till stationen. Lite om träningsupplägg och sådant. Vi får se, efter Bromölla Marathon blir det vila i en vecka. Sedan blir det ett Mats Erixsson upplägg. Blev sexa i min klass, tror jag. Tittade inte så noga på resultatlistan, hade kalkylerat med 20 poäng, och det fick jag med mig hem. Nu måste jag fullfölja maran nästa söndag. Kommer att lägga ett schema på strax under 4 timmar.