Söndag Dammrundan, progressivt långpass i vintersolen

Minus åtta grader i Paradiset, blå himmel och härlig vintersol. Dags för veckans långpass, fortfarande relativt kort, men dock ett långpass. Var lite skeptisk till om det skulle gå att springa uppe i skogen, ovanför Ankarlöv. Men det gäller att ta tjuren vid hornen, eventuella besvärligheter får man ta när de uppstår.

Hela biten upp till ca 7 kilometer gick bra, visst på sina ställen var det isgata, men man kunde hitta lite fäste på sidorna av grusvägen. Efter 7 kilometer, så har man rundan gården, som jag stod och filma förra söndagen, här började verkligen besvärligheterna. Det var djup snö genom skogen, som tur var så hade en bil kört på grusvägen, men i hjulspåren hade det först töat igår och sedan frysit ordentligt i natt. Så det var ett spår på 1,5 decimeter, som var 30 centimeter djupt med kanter och i botten svartis. Och ni vet ju hur jag springer, som en anka, men jag lyckades tvinga in fötterna så jag kunde springa i dessa fåror i 3 kilometer, tills jag kom igenom skogen ut på en större grusväg. 7.01, 7.21, 7.17 i kilometer tider talar sitt tydliga språk.

När jag väl kom ut på den större grusvägen, så sjönk tiderna rejält, ner till normala tider för långpass. Här ute blev det också riktigt behagligt att springa, med solen i ansiktet och en lätt medvind.

När jag kom ut på stora landsvägen så ökade jag tempot hela vägen och hade ett rikigt bra tempo de sista kilometrarna, 5.09, 5.19, 4.57 och 4.53 de sista 800 metrarna.

Den höga pulsen i början, är bara en felmätning ifrån pulsbältet. Annars en jämn och låg puls under hela passet. Drack ingenting idag. Behövdes inte.